Tjejmilen 2014

I fredags bar det av mot Stockholm. Jag, mamma, moster och hennes vän. Tyvärr kände jag mig inte riktigt pigg på vägen upp. Både Linus och Juni var förkylda och jag kände att det var på gång =/ Men vi tog iaf tåget upp och checkade in på Scandic på Gärdet. VI hade utsikt över alla färjorna på 16:e våningen, vilket var lite häftigt =)
Eefter att ha hämtat nummerlappar och kikat runt på mässan, åt vi god tapasmat innan vi slocknade för natten. 
 
 
Vaknade upp med ännu värre förkylning och helt tjock och hes i halsen. Så himla typiskt när man väl har tränat till något och verkligen haft ett mål. Mitt mål var ju att försöka komma under 50 minuter. 
Men jag laddade med en rejäl frukost och honungte, och sen bytte vi om till löparkläder. Taggad?! Not. 
 
När vi kom till Gärdet sken solen från en klarblå hmmel och det var visst den varmaste tjejmilen någonsin. 33500 kvinnor var på plats för att springa, och stämingen var på topp. Förutom att jag gick trunt och velade . ska jag springa eller ska jag gå? Man vet ju om att man inte ska springa med halsont.
 
Men när jag väl startade så tänkte jag iaf ge det en chans, och jag sprang hela milen runt. Men såå sakta att jag inte fick bli andfådd, så jag kom i mål på 1,05.35. Så kan det vara ibalnd. Men jag njöt verkligen runt rundan denna gången. Alla fina hus och alla tjejer som kämpar och springer! Jag tycker verkligen att alla tjejer borde springa eller gå det någongång ;) Riktigt mysigt.
Efter mål bjöds det på ostkaka och så fick man såklart medalj. =)
 
 
När alla kommit i mål gick vi hemmåt och duschade och gjorde oss iordning inför kvällen. Mamma hade bokat bord på en supermysig liten restaurang som hette GUTE grill. Där åt vi grillbricka och satt pch pratade ett par timmar innan vi tog tunnelbanan hem ;) 
 
 
Tack för en mysig helg.
 
Och JA, jag har verkligen saknat min lilla gullunge som varit hemma hela helgen med sin pappa. Det var trots allt det längsta jag varit ifrån henne. Kände verkligen att det var välbehövligt med sömn och lite "ledigt", men det är alltid bäst att komma hem. 
 

Kommentarer
Postat av: Mamma

Tack själv. Så kul att åka på äventyr med dig kram

2013-09-09 @ 20:39:47
Postat av: Victoria

Mysigt! Du fixar det nästa år ist ;). Kanske du ska med på en halvmaranom du kan nästa år?

2013-09-09 @ 22:31:10
Postat av: Em

Tycker ändå det är rätt imponerande att springa milen på 1.05 utan att bli anfådd :-)

2013-09-10 @ 20:21:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0